MIN HISTORIA: HYPERTYREOS

Heeeeej!! Saaaatan vad länge sen det var jag uppdaterade här. Jag fick lust att skriva av mig lite nu när jag ligger hemma nyopererad och har all tid i världen haha. Tänkte att jag skulle berätta hur jag upplevt min “sjukdom” och hur den påverkat mitt liv dem senaste 10 månaderna. Detta vill jag skriva för att jag själv ska kunna gå tillbaka och läsa detta i framtiden och minnas vad jag egentligen har klarat av. Jag börjar från början…

I slutet av 2017 så tog jag på mig 2 jobb. Jag jobbade KONSTANT under några månaders tid, på det ena jobbet jobbade jag 12-timmars pass, varav jag slutade klockan 08:00 på morgonen så åkte jag till det andra jobbet vid klockan 10:00 igen. Då tyckte inte jag det var några problem tros att jag kände mig stressad konstant och tog på mig för mycket ansvar. Jag är frisk och ung och SKA ju klara av det här? Idag vet jag att detta var en av orsakerna till att jag blev sjuk.

I December 2017 åkte jag till Thailand i 3 veckor, det var efter den här resan som allting började. När jag kom hem från resan vägde jag 42kg. Jag är 175cm lång, 42kg är väldigt mycket undervikt för min längd. Min matlust var det inget fel på, jag åt precis som vanligt men gick i stort sätt bara ner mer och mer i vikt. Samtidigt som jag rasade i vikt så började jag bli extremt trött, mådde illa konstant, kunde svimma när jag reste mig upp, spydde, var yr, kallsvettades och hade extrema hjärtklappningar och hög puls konstant. Samtidigt som jag blev extremt torr i munnen, tappade hår, blev torr och fick små utslag över hela brösten, armar och rygg. Med allt detta så blev jag otroligt nedstämd, hade ångest och blev deprimerad.

Här sökte jag hjälp på vårdcentralen. Jag fick ta prover och fick ett svar direkt på att jag inte har en fungerade sköldkörtel och har en sjukdom som heter hypertyreos. Vilket innebär att jag har överskott av sköldkörtelhormoner (HÄR kan ni läsa på mer om sjukdomen om någon är nyfiken). Sköldkörteln producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Jag hade knappt någon aning om vad sköldkörteln gjorde innan jag blev sjuk. Nu vet jag att den egentligen styr hela kroppen.

Efter det första läkarbesöket fick jag medicin som ska balansera mina hormoner och kroppen. Min kropp gick på högvarv hela tiden, därav den höga pulsen och hjärtklappningarna. Detta fick jag äta 3 olika mediciner för varje dag. Samtidigt som jag konstant gick till sjukhuset och lämnade prover. Här mådde jag väldigt dåligt över min kropp och vikt också, alla nära och kära började bli oroliga och kommenterade ofta min vikt. Självklart inget illa menat, men det är inte superroligt att höra när jag då inte kunde göra nånting alls åt det. Jag grät så himla mycket över min vikt här minns jag.

Dem här bilderna är från perioden som jag var som mest sjuk under. Kanske inte syns så mycket för er, men jag ser en stor skillnad.. 

Efter 2-3 brutala månader så började jag känna mig piggare och jag började gå upp i vikt igen. Mitt i detta kaos så fick jag ett nytt jobb, där jag jobbar idag. Som bara gjorde allting bättre och lättare för mig. Det är ett yrke jag brinner för otroligt mycket och jag tyckte det var extremt roligt att gå till jobbet. Jobb bytet var preeeecis vad jag behövde just då.

Medicinen jag nu äter återställer min kropp och ersätter sköldkörtelns funktioner. Slutar jag äta medicinen så kommer jag bli lika illa sjuk igen. Att vara så pass ung som jag är och inte riktigt klara av allt det här som alla andra orkar, sög verkligen. Jag kände inte igen min kropp och du bär bara på känslan hela tiden “att något är fel”. Det tär extremt mycket på psyket och jag har klandrat mig själv för att jag blev sjuk. Framförallt så kände jag mig extremt äcklig i min egna kropp.

Förut var det inte vanligt att unga fick hypertyreos, det var bara en sjukdom som äldre fick. Men idag börjar det bli mer och mer vanligt att ungdomar får denna sjukdom pga dagens samhälle och stress. Stress är grunden till denna sjukdom.

Nu har jag gått till sjukhuset var 4 vecka och lämnat prover sedan Januari 2018 och som jag nämnde tidigare så funkar endast min kropp så länge jag äter min medicin. Slutar jag med den så kommer jag falla tillbaka direkt. Eftersom jag är så pass ung som jag är så beslutade läkarna att operera bort min sköldkörtel helt. Detta är för att den ena medicinen jag åt skadar kroppen, och egentligen inte alls är bra att äta. Men den andra medicinen kommer jag trots operation behöva äta resten av mitt liv då den kommer att ersätta hormonerna som sköldkörteln producerade innan.

Så här är jag idag, jag opererades Måndag 15:e Oktober och ligger nu hemma sjukskriven. Jag var sååå jäkla rädd innan operationen. Jag har aldrig opererats förut och skrämde självklart upp mig själv genom att googla på vad som kan gå fel under en sådan operation. Man skär upp ett snitt på halsen som är ca 3-4 cm och plockar bort (i mitt fall) hela sköldkörteln. Operationen tog 3 timmar. Efteråt fick jag sova kvar på sjukhuset för bevakningen, sen fick jag åka hem.

Nu i efterhand så tycker jag hela operationen var extremt häftigt. Jag minns liksom bara att jag låg där med syrgasen och försökte räkna till 10.. Jag hann till 3, sen sov jag som en stock haha. Sen gjorde det självklart extremt ont när jag vaknade. Eftersom ärret sitter mitt på halsen så gör det ont att röra på huvudet, och självklart att äta och svälja. Jag blev dock pigg rätt så snabbt direkt efter operationen, jag kände mig utvilad efter sövningen, och var redan uppe på toa och kunde prata. Här blev jag så jäkla fascinerad över hur stark min kropp är haha. Här ligger jag liksom och saknar ett helt organ, men min kropp jobbar på som tusan? Det är så jäkla sjukt att tänka så haha.

Såhär ser mitt ärr ut just nu.. 

Jag är så glad över att jag gjorde den här operationen och att jag har tagit mig igenom dem här hemska 10 månaderna. Jag kommer att behöva äta medicin resten av mitt liv nu, men det får det vara värt. Hädanefter ska jag inte utsätta mig för den stressen som grundade detta och jag ska tänka på att ta hand om mig själv och min kropp i första hand. Hälsan går trots allt ALLTID först.

Nu ska jag försöka återhämta mig från operationen. Jag börjar jobba nästa veckan igen och saknar mitt jobb så jäkla mycket haha. Jag blir sååå rastlöst av ligga här. Jag kan ju inte röra huvudet så kan inte göra så mycket mer än att kolla på TV hela dagarna..

Skriv gärna om ni tyckte det var intressant att läsa detta, kram på er!

Grym kroppen är! <3 

 

You may also like

2 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *